tisdag 26 juni 2012

Utefix

Ja nu är det verkligen fokus på vår utomhusmiljö. Förra veckan var vi på Beijer och köpte virke till altanräcket. Sedan har jag kapat till alla stolpar som ribben ska fästas på och nu är vi mitt inne i evighetsprojektet med målningen av bräderna.
Samtidigt så har vi även planterat våra två körsbärsträd som Mirah fick i ettårspresent, samt varit och införskaffat lite gröna utomhusväxter på rean.
Och mitt i allt har vi ju naturligtvis våran fantastiska lilla stjälpreda. Ja för inte är hon till nån hjälp inte. När vi skulle gräva groparna för körsbärsträden skulle hon naturligtvis vara med och gräva. Vi grävde ur, Mirah grävde i eller slängde allt på gräsmattan. Självklart lyckades hon även senare träffa på den lilla diametern som var uppgräv på hela våran stora gräsmatta och druttade i.
Hur många gånger hon varit centimeter ifrån att stoppa händerna i färgburken håller ja inte reda på och idag när P skulle skruva ihop stolparna passade hon självklart på att slänga ur alla skurvar ur paketet när han hade händerna fulla, eller så snor hon tumstocken stup i kvarten. Saker som vanligtvis tar typ en timme att göra tar, med Mirah i närheten, MINST det tredubbla. Det kan ju ta dagar också för den delen. Hon gillar ju även att springa runt på altanen, och då vi inte fått upp räcket än så gäller det bara att släppa allt man håller i handen och lägga benen på ryggen för att jaga. Så sånt här med tidsplaner har vi liksom lagt ner nu för tiden! :)

Stolpar och ribb till altanen.

Det har verkligen varit ombytta roller i familjen de senaste dagarna.
Medan P tog med sig Mirah och drog till Birsta så tog jag på mig snickarbyxorna, drog fram kap- och girsågen och kapade till alla stolpbräder.

Sedan var det ju bara det här med målningen kvar. Grunda, måla, måla. Terapi, terapi, terapi.

Vet ni om att gropen man ska gräva för ett träd ska vara 1x1x1 meter. Alltså en meter djup också! Vet ni hur hårt det var i backen... Första gropen fick JAG gräva. P har ju diskbrock så han ska ju helst inte, var han snabb att påpeka. Vet ni även hur tröstlöst det känns när man kör ner spaden och hoppar upp med ALLA sina 56 kilo, och spaden inte rör sig neråt en milimeter. En dubbel Calzone innan kanske hade gjort susen... ;)
Den andra gropen fick karln gott gräva själv efter att även jag pajjat ryggen.
Och nej, det har inte helt plötsligt börjat växa lyktstolpar ur huvudet på honom. (även om jag ibland uttrycker att han är ett stolpskott när han gjort sig förtjänt av det... hehe) Orkade inte redigera bort den.
Som tur var kom mammsen och Henrik hit samma dag så då såg man ju till, lite snyggt, att han fick gräva klart! ;) Och så här fint blev det först trädet.
Stagen ska målas, gropen ska förstoras lite och sedan ska vi lägga dit svart täckbark som vi införskaffade i går. Måste bara fixa nån slags kant först mellan gropen och gräset.

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar